DinTalang

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritids- och friskvårdssektorn. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom dessa områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Utbildningen ska leda till att eleverna, beroende på inriktning, kan möta, assistera och stödja barn, ungdomar eller vuxna i deras utveckling.

Kunskaper om människors hälsa och levnadsvanor och om olika former av hälsofrämjande arbete är också centralt inom programmet. Arbetsmiljö- och arbetsorganisationsfrågor ska ingå i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.

Kännetecknande för de verksamheter som programmet utbildar för är samverkan, samarbete och kommunikation. För att arbeta med människor krävs bland annat förmåga att lyhört, kreativt och med omdöme skapa optimala förutsättningar för alla människors delaktighet och lärande. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att särskilt utveckla dessa förmågor.

Verksamheternas betoning på arbete med människor gör att ett etiskt förhållningssätt ska vara centralt i utbildningen. Utbildningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till medier för att kunna stödja barn, ungdomar och vuxna i en säker medieanvändning. Kunskaper om grundläggande demokratiska värden och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är viktiga i de verksamheter som utbildningen förbereder för. Genom utbildningens betoning på möten mellan människor ska eleverna ges möjlighet att reflektera över och diskutera sociala och kulturella frågor.

Flera av de verksamheter som programmet utbildar för innebär arbete med människors hälsa. Därför ska utbildningen leda till att eleverna utvecklar ett hälsofrämjande förhållningssätt. Eleverna ska också utifrån kunskaper om människors lärande och levnadsmiljöer kunna analysera och reflektera över människors olika levnadsvillkor och möjligheter att utvecklas. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.

Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Eleverna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå, såväl med som utan digitala verktyg.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt reflekterar över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Barn- och fritidsprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen fritid och hälsa ska ge kunskaper om människors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Den ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna. 
Inriktningen pedagogiskt och socialt arbete ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Vidare ska inriktningen ge kunskaper om sociala frågor och problem samt deras konsekvenser och lösningar. Den ska förbereda eleverna för arbete som till exempel barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan, alternativt förbereda för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevakningsområdet.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Barn- och fritidsprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen fritid och hälsa ska ge kunskaper om människors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Den ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna. 
Inriktningen pedagogiskt och socialt arbete ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Vidare ska inriktningen ge kunskaper om sociala frågor och problem samt deras konsekvenser och lösningar. Den ska förbereda eleverna för arbete som till exempel barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan, alternativt förbereda för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevakningsområdet.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Bygg- och anläggningsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom något av bygg- och anläggningsbranschens yrken, till exempel som anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, byggnadsarbetare, byggnadsmålare eller plåtslagare.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering. Eftersom bygg- och anläggningsarbete påverkar samhällets infrastruktur och de miljöer man vistas i ska utbildningen ge kunskaper om ett rationellt, säkert och miljömässigt hållbart byggande. Utbildningen ska också ge kunskaper om branschens olika yrken och arbetsprocesser samt om entreprenörskap och företagande, vilket ger en god grund för samverkan på arbetsplatsen och med kunder.

Byggarbetsplatsen är föränderlig och arbetet sker både inomhus och utomhus. Dessutom förändras och utvecklas arbetsmetoder, material, verk-tyg och hjälpmedel. Detta ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande i arbetslivet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. Den ska också bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik som förekommer inom för utbildningen relevanta yrkesområden. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra. Arbetet ska genomföras på ett ergonomiskt, hälsosamt och säkert sätt för att förebygga förslitningar och andra arbetsskador. Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser.

Bygg- och anläggningsbranschen hanterar stora ekonomiska värden. Arbetet genomförs utifrån kundens beställning och i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och andra bestämmelser. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra arbetet med tidsenliga metoder och hjälpmedel. Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions- och livscykelkostnader. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att lösa problem i det dagliga arbetet och att ta till vara erfarenheter av tidigare byggprojekt.

Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av sin egen och yrkets betydelse i arbets- och samhällslivet. I samarbetet på arbetsplatsen och i kundrelationer ställs krav på kommunikationsförmåga och förståelse för andra människor och andra yrkesgrupper. Eleverna ska därför i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Bygg- och anläggningsprogrammet har fem inriktningar.

Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskaper i markarbeten som schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete och ballast samt trafikkunskap.

Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner.

Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar.

Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden.

Inriktningen plåtslageri ska ge kunskaper i byggnads- och ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Bygg- och anläggningsprogrammet har fem inriktningar.

Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskaper i markarbeten som schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete och ballast samt trafikkunskap.

Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner.

Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar.

Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden.

Inriktningen plåtslageri ska ge kunskaper i byggnads- och ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Bygg- och anläggningsprogrammet har fem inriktningar.

Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskaper i markarbeten som schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete och ballast samt trafikkunskap.

Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner.

Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar.

Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden.

Inriktningen plåtslageri ska ge kunskaper i byggnads- och ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med automatiserade produktionssystem, system för energi-, miljö- och vattenteknik eller dator- och kommunikationssystem, eller för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhällsviktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-, energi- och vattensystem. Den ska därför ge kunskaper om el- och energiteknik och automation samt färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom dessa arbetsområden. Dator- och kommunikationsteknik och samhällets digitala infrastruktur ska också vara centralt inom utbildningen.

Säkerhetsfrågor är av yttersta vikt för arbete inom de olika yrkesområdena. Utbildningen ska därför leda till att eleverna blir väl förtrogna med nationella och internationella överenskommelser om teknologi, informationssäkerhet, standarder, arbetssäkerhet och arbetsmiljö.

Utbildningen ska träna eleverna i att göra medvetna val, exempelvis att kunna använda rätt material och verktyg samt att kunna planera och utvärdera en arbetsprocess. Utbildningen ska vidare leda till att eleverna förstår vikten av att kunna dokumentera och gå systematiskt till väga för att lösa problem. Allt el-, energi-, automations- och datortekniskt kunnande bygger på naturvetenskapliga principer. Att kunna utföra korrekta beräkningar är en förutsättning för yrkesutövningen. Utbildningen ska därför utveckla elevernas matematiska kunskaper.

Utbildningen ska ge kunskaper om hur eleverna kan bidra till yrkets, företagets och samhällets utveckling såväl nationellt som lokalt. Internationaliseringen inom el-, energi-, automations- och datorbranscherna kräver förmåga att använda språk. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.

I yrkeslivet kommer eleverna att möta olika människor och ansvara för att ett professionellt arbete utförs, ofta i samarbete med andra yrkesgrupper. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att samarbeta med andra, bemöta kunder, ge service och att skickligt utföra arbete både på företag och i människors hem. Inom branscherna är både storföretag och enpersonsföretag vanliga. Utbildningen ska därför ge kunskaper om företagandets villkor, ekonomi samt direkt och indirekt miljöpåverkan.

Arbetsmiljöfrågor ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt reflekterar över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

El- och energiprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen automation ska ge systemorienterade kunskaper i brytningen mellan elektroteknik, datorteknik samt drift- och underhållsteknik. Detta innebär att inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att planera, installera och sätta automatiserade produktionssystem i drift. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att yrkesmässigt arbeta med underhållsarbete och felsökning i industriella anläggningar. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel automationstekniker, processtekniker, industrielektriker och mekatroniker.

Inriktningen dator- och kommunikationsteknik ska ge kunskaper i att yrkesmässigt installera, administrera, underhålla och reparera dator- och kommunikationssystem samt kunskaper om informationssäkerhet. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel nätverkstekniker, teknisk säljare, supporttekniker och servicetekniker.

Inriktningen elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.

Inriktningen energiteknik ska ge kunskaper i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. Inriktningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och processbranscherna. Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

El- och energiprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen automation ska ge systemorienterade kunskaper i brytningen mellan elektroteknik, datorteknik samt drift- och underhållsteknik. Detta innebär att inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att planera, installera och sätta automatiserade produktionssystem i drift. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att yrkesmässigt arbeta med underhållsarbete och felsökning i industriella anläggningar. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel automationstekniker, processtekniker, industrielektriker och mekatroniker.

Inriktningen dator- och kommunikationsteknik ska ge kunskaper i att yrkesmässigt installera, administrera, underhålla och reparera dator- och kommunikationssystem samt kunskaper om informationssäkerhet. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel nätverkstekniker, teknisk säljare, supporttekniker och servicetekniker.

Inriktningen elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.

Inriktningen energiteknik ska ge kunskaper i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. Inriktningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och processbranscherna. Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

El- och energiprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen automation ska ge systemorienterade kunskaper i brytningen mellan elektroteknik, datorteknik samt drift- och underhållsteknik. Detta innebär att inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att planera, installera och sätta automatiserade produktionssystem i drift. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att yrkesmässigt arbeta med underhållsarbete och felsökning i industriella anläggningar. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel automationstekniker, processtekniker, industrielektriker och mekatroniker.

Inriktningen dator- och kommunikationsteknik ska ge kunskaper i att yrkesmässigt installera, administrera, underhålla och reparera dator- och kommunikationssystem samt kunskaper om informationssäkerhet. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel nätverkstekniker, teknisk säljare, supporttekniker och servicetekniker.

Inriktningen elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.

Inriktningen energiteknik ska ge kunskaper i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt processbaserade branscher. Inriktningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och processbranscherna. Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Fordons- och transportprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel fordonsmekaniker, billackerare, reservdelsspecialist eller yrkesförare. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om tekniken i olika fordon eller att hantera transporter.

Inom området fordonsteknik behandlas fordons funktion och konstruktion samt diagnostik, reparation och service av fordon. Inom området transport behandlas person- eller godstransporter med hjälp av fordon och hantering av gods.Snabb teknisk utveckling utmärker de yrken som utbildningen leder till.

Den tekniska utrustningen blir också alltmer komplex, specialiserad och anpassad till det specifika fordonet eller yrkesområdet. Avancerad teknik och olika sätt att organisera arbetet kräver förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ.

Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och till att ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket. Eleverna ska också utveckla kunskaper om och färdigheter i att välja rätt utrustning och metod för att utföra arbetsuppgifter med hänsyn till miljö, kvalitet, säkerhet och ekonomi.

Kunskaper om olika datasystem behövs inom alla de yrken utbildningen leder till. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att använda datorer och datasystem på det sätt yrket kräver.

Utvecklingen inom de yrken som utbildningen leder till innebär att en person ensam arbetar med många skilda uppgifter i verksamheten, där olika typer av problem kan uppstå. Det ställer höga krav på förmåga till självständig problemlösning. Inom de yrken utbildningen leder till har dock inte alltid en person all den kunskap som krävs för att lösa en viss uppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem.

Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och därigenom få en förståelse av sin egen yrkesutövning och yrket i stort.

Utbildningen ska ge eleverna färdigheter i att hantera och utveckla relationer med både medarbetare och kunder. Eleverna ska också utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer med ett ordförråd som är relevant för yrket i både svenska och engelska. Dessutom ska eleverna utveckla sin förmåga att dokumentera sitt arbete enligt de krav som finns inom branschen.Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om nationella och internationella överenskommelser, lagar och andra bestämmelser inom valt yrkesområde.

Dessa kunskaper är till exempel viktiga för att skapa en bra arbetsmiljö och förebygga arbetsskador. Eleverna ska dessutom utveckla förmågan att genomföra olika arbetsuppgifter utifrån krav på hållbar utveckling. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt reflekterar över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Fordons- och transportprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen karosseri och lackering ska ge kunskaper i lackering av fordon samt diagnostik och reparation av karosserier. Inriktningen kan leda till arbete som bilskadereparatör eller billackerare.
Inriktningen lastbil och mobila maskiner ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner. Inriktningen kan leda till arbete som lastbilsmekaniker eller maskinmekaniker.
Inriktningen personbil ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av lätta fordon.Inriktningen kan leda till arbete som personbilsmekaniker. 
Inriktningen transport ska ge kunskaper inom trafikkunskap, transportsystem och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som yrkesförare inom godseller persontransporter.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Fordons- och transportprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen karosseri och lackering ska ge kunskaper i lackering av fordon samt diagnostik och reparation av karosserier. Inriktningen kan leda till arbete som bilskadereparatör eller billackerare.
Inriktningen lastbil och mobila maskiner ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner. Inriktningen kan leda till arbete som lastbilsmekaniker eller maskinmekaniker.
Inriktningen personbil ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av lätta fordon.Inriktningen kan leda till arbete som personbilsmekaniker. 
Inriktningen transport ska ge kunskaper inom trafikkunskap, transportsystem och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som yrkesförare inom godseller persontransporter.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Försäljnings- och serviceprogrammet vänder sig till dig som vill arbeta med handel,
administration och kommunikation.
Du kan börja jobba direkt efter utbildningen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan.
Du kan också välja att läsa extra kurser för att studera vidare på högskolan.

Du lär dig om försäljning, inköp, varuflöden, logistik, marknadsföring, produkter, branscher och affärsutveckling.

Du lär dig administrativt och organisatoriskt arbete inom

företag och offentlig förvaltning, ekonomiuppföljning, kommunikation, kundservice, konferens- och receptionsarbete.
På programmet läggs stor vikt vid arbetsmiljöfrågor
för att undvika arbetsskador och för att bygga upp en
god hälsa.

Du lär dig om detalj- och partihandel. Du lär dig också om
näthandel, ledarskap och företagande och om entreprenörskap, service och kommunikation. Inriktningen ger möjlighet till jobb som t.ex. butikskommunikatör, butikssäljare,
företagssäljare och arbete inom logistik eller kundservice.

Försäljnings- och serviceprogrammet vänder sig till dig som vill arbeta med handel,
administration och kommunikation.
Du kan börja jobba direkt efter utbildningen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan.
Du kan också välja att läsa extra kurser för att studera vidare på högskolan.

Du lär dig om försäljning, inköp, varuflöden, logistik,
marknadsföring, produkter, branscher och affärsutveckling.
Du lär dig administrativt och organisatoriskt arbete inom
företag och offentlig förvaltning, ekonomiuppföljning, kommunikation, kundservice, konferens- och receptionsarbete.
På programmet läggs stor vikt vid arbetsmiljöfrågor
för att undvika arbetsskador och för att bygga upp en
god hälsa.

Du lär dig om detalj- och partihandel. Du lär dig också om
näthandel, ledarskap och företagande och om entreprenörskap, service och kommunikation. Inriktningen ger möjlighet till jobb som t.ex. butikskommunikatör, butikssäljare,
företagssäljare och arbete inom logistik eller kundservice.

Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

För att vara behörig till programmet krävs
• lägst betyg E i ämnet svenska eller svenska som andraspråk
• samt fem andra ämnen. Ett av dessa fem ämnen måste vara engelska eller matematik.

Man ska vara obehörig till det nationella program som IMV riktar sig mot. Programinriktat val kan utformas både för en enskild elev och för en grupp av elever.

Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

För att vara behörig till programmet krävs
• lägst betyg E i ämnet svenska eller svenska som andraspråk
• samt fem andra ämnen. Ett av dessa fem ämnen måste vara engelska eller matematik.

Man ska vara obehörig till det nationella program som IMV riktar sig mot. Programinriktat val kan utformas både för en enskild elev och för en grupp av elever.

Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

För att vara behörig till programmet krävs
• lägst betyg E i ämnet svenska eller svenska som andraspråk
• samt fem andra ämnen. Ett av dessa fem ämnen måste vara engelska eller matematik.

Man ska vara obehörig till det nationella program som IMV riktar sig mot. Programinriktat val kan utformas både för en enskild elev och för en grupp av elever.

Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

För att vara behörig till programmet krävs
• lägst betyg E i ämnet svenska eller svenska som andraspråk
• samt fem andra ämnen. Ett av dessa fem ämnen måste vara engelska eller matematik.

Man ska vara obehörig till det nationella program som IMV riktar sig mot. Programinriktat val kan utformas både för en enskild elev och för en grupp av elever.

Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

För att vara behörig till programmet krävs
• lägst betyg E i ämnet svenska eller svenska som andraspråk
• samt fem andra ämnen. Ett av dessa fem ämnen måste vara engelska eller matematik.

Man ska vara obehörig till det nationella program som IMV riktar sig mot. Programinriktat val kan utformas både för en enskild elev och för en grupp av elever.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom restaurang- och livsmedelssektorn, till exempel i restaurang, bageri och med färskvaror.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper inom de delar av restaurang- och livsmedelsbranschen där man arbetar nära kunderna med i första hand hantverksmässiga metoder, såväl traditionella som moderna. Den ska också utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i livsmedelsproduktion, matlagning och servering liksom deras kunskaper om måltiden som helhet. Måltiden som helhet är central i utbildningen eftersom de olika verksamhetsområdena samverkar för att skapa måltidsupplevelser. Oavsett om man till exempel bakar, arbetar i delikatessbutik eller på restaurang bidrar man till helheten. Utbildningen ska även ge kunskaper i arbetsmiljö, försäljning, service, hygien, näringslära, specialkoster och alkoholservering. Utbildningen ska också bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik som förekommer inom för utbildningen relevanta yrkesområden.

Arbetet nära kunderna ställer krav på goda kunskaper i kommunikation och service. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att bemöta kunder. Även kunskaper i exponering och skyltning av varor ska ingå i utbildningen. Kommunikation är en viktig del i ett fungerande lagarbete. Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att arbeta i grupp, ta initiativ, vara lyhörda, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att arbeta med planering, organisation och ekonomi.

Branschen präglas av förändring och utveckling, vilket ställer krav på kreativitet och flexibilitet. Därför ska utbildningen förbereda eleverna för fortsatt lärande i yrkeslivet samt utveckla deras förmåga att se och förstå sin egen roll i verksamheten, och att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter. Utbildningen ska utveckla elevernas ansvarskänsla, kvalitetsmedvetenhet och företagsekonomiska förståelse. Arbetsmiljöfrågor och frågor om arbetsorganisation ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja god hälsa. Utbildningen ska ge eleverna de kunskaper som behövs för att arbeta arbetsmiljöriktigt, säkert och i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.

Livsmedels- och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska kunskaper om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är av tradition en del av en internationell arbetsmarknad. Utbildningen ska därför ge eleverna kännedom om arbete i andra länder och möjligheter till fördjupade studier i engelska. Branschen har dessutom en regional anknytning, med fokus på närliggande produktion och lokala traditioner, vilket ska återspeglas i utbildningen.

Branschen kännetecknas av många olika typer av företag. Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérikedom och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge kunskaper om entreprenörskap och företagande. Utbildningen ska dessutom leda till en fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer. De etiska frågeställningarna ska även omfatta de tidigare stegen i produktionskedjan, som djurhållning, odling, transport och förädling.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt reflekterar över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen bageri och konditori ska ge kunskaper framför allt för arbete inom den hantverksmässiga delen av dessa näringar. Den ska ge de kunskaper som behövs för såväl små- som storskalig verksamhet. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som bagare eller konditor.

Inriktningen kök och servering ska ge kunskaper inom matlagning i offentlig eller privat restaurangverksamhet, servering och bararbete samt arbete inom besöksnäringen. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som kock, kallskänka, servitris eller servitör.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Sjöfartsutbildningen är en riksrekryterande yrkesutbildning inom gymnasieskolan med egna examensmål. Innehållet i och utformningen av utbildningen styrs till stor del av internationella överenskommelser. Efter examen från utbildningen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som befattningshavare inom däcks- eller maskinavdelningen ombord på handelsfartyg. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier till fartygsbefäl och maskinbefäl.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om fartygs drift och underhåll samt förmåga att utföra drifts- och underhållsarbete ombord. I detta ingår kunskaper om vakthållning till sjöss samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som vaktgående personal. Utbildningen ska även utveckla elevernas kunskaper om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation samt förmåga att utföra säkerhets- och miljöskyddsarbete på fartyg. Kunskaper om faktorer som påverkar arbetsmiljön och den personliga säkerheten samt om de regler som finns inom arbetsmiljöområdet ska ingå i detta sammanhang. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om olika fartygstyper och om lasthantering ombord samt förmåga att arbeta säkert vid hantering av olika laster.

Förmåga att ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter och för fartygets säkerhet och drift är viktigt för en sjöman. Att aktivt kunna identifiera risker, problem och störningar i driften samt att finna lösningar på dessa tillsammans med den övriga besättningen förutsätter ansvarsfullhet och samarbetsförmåga. En sjöman måste samtidigt kunna arbeta självständigt, ofta ensam, med en arbetsuppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om de risker som finns på fartyg, förmåga att agera säkerhetsmedvetet i varje situation ombord samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av de särdrag som präglar sjömäns arbete och vardag ombord. Exempelvis arbetar sjömän ofta långa perioder borta från hemmet och lever tätt tillsammans med sina arbetskamrater under tjänstgöringsperioden. Detta medför att människor som arbetar till sjöss behöver utveckla förmågor för att klara av arbetet och det sociala livet ombord. Besättningen på ett fartyg kan bestå av människor från flera olika nationer och kulturer, och fartygen trafikerar ofta hamnar i många olika länder. Det ställer höga krav på förståelse av andra kulturer. För att kunna kommunicera, möta och samarbeta med människor i skilda sammanhang ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer, med ett ordförråd som är relevant för yrket på både svenska och engelska.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som certifierande myndigheter kräver för att utfärda behörighetsbevis för däckspersonal respektive maskinpersonal. Kraven för behörigheter för sjöfolk anges i nationella och internationella regelverk.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på utbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärande kan också ge en inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Sjöfartsutbildningen är en riksrekryterande yrkesutbildning inom gymnasieskolan med egna examensmål. Innehållet i och utformningen av utbildningen styrs till stor del av internationella överenskommelser. Efter examen från utbildningen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som befattningshavare inom däcks- eller maskinavdelningen ombord på handelsfartyg. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier till fartygsbefäl och maskinbefäl.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om fartygs drift och underhåll samt förmåga att utföra drifts- och underhållsarbete ombord. I detta ingår kunskaper om vakthållning till sjöss samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som vaktgående personal. Utbildningen ska även utveckla elevernas kunskaper om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation samt förmåga att utföra säkerhets- och miljöskyddsarbete på fartyg. Kunskaper om faktorer som påverkar arbetsmiljön och den personliga säkerheten samt om de regler som finns inom arbetsmiljöområdet ska ingå i detta sammanhang. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om olika fartygstyper och om lasthantering ombord samt förmåga att arbeta säkert vid hantering av olika laster.

Förmåga att ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter och för fartygets säkerhet och drift är viktigt för en sjöman. Att aktivt kunna identifiera risker, problem och störningar i driften samt att finna lösningar på dessa tillsammans med den övriga besättningen förutsätter ansvarsfullhet och samarbetsförmåga. En sjöman måste samtidigt kunna arbeta självständigt, ofta ensam, med en arbetsuppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om de risker som finns på fartyg, förmåga att agera säkerhetsmedvetet i varje situation ombord samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av de särdrag som präglar sjömäns arbete och vardag ombord. Exempelvis arbetar sjömän ofta långa perioder borta från hemmet och lever tätt tillsammans med sina arbetskamrater under tjänstgöringsperioden. Detta medför att människor som arbetar till sjöss behöver utveckla förmågor för att klara av arbetet och det sociala livet ombord. Besättningen på ett fartyg kan bestå av människor från flera olika nationer och kulturer, och fartygen trafikerar ofta hamnar i många olika länder. Det ställer höga krav på förståelse av andra kulturer. För att kunna kommunicera, möta och samarbeta med människor i skilda sammanhang ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer, med ett ordförråd som är relevant för yrket på både svenska och engelska.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som certifierande myndigheter kräver för att utfärda behörighetsbevis för däckspersonal respektive maskinpersonal. Kraven för behörigheter för sjöfolk anges i nationella och internationella regelverk.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på utbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärande kan också ge en inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Sjöfartsutbildningen är en riksrekryterande yrkesutbildning inom gymnasieskolan med egna examensmål. Innehållet i och utformningen av utbildningen styrs till stor del av internationella överenskommelser. Efter examen från utbildningen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som befattningshavare inom däcks- eller maskinavdelningen ombord på handelsfartyg. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier till fartygsbefäl och maskinbefäl.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om fartygs drift och underhåll samt förmåga att utföra drifts- och underhållsarbete ombord. I detta ingår kunskaper om vakthållning till sjöss samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som vaktgående personal. Utbildningen ska även utveckla elevernas kunskaper om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation samt förmåga att utföra säkerhets- och miljöskyddsarbete på fartyg. Kunskaper om faktorer som påverkar arbetsmiljön och den personliga säkerheten samt om de regler som finns inom arbetsmiljöområdet ska ingå i detta sammanhang. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om olika fartygstyper och om lasthantering ombord samt förmåga att arbeta säkert vid hantering av olika laster.

Förmåga att ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter och för fartygets säkerhet och drift är viktigt för en sjöman. Att aktivt kunna identifiera risker, problem och störningar i driften samt att finna lösningar på dessa tillsammans med den övriga besättningen förutsätter ansvarsfullhet och samarbetsförmåga. En sjöman måste samtidigt kunna arbeta självständigt, ofta ensam, med en arbetsuppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om de risker som finns på fartyg, förmåga att agera säkerhetsmedvetet i varje situation ombord samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av de särdrag som präglar sjömäns arbete och vardag ombord. Exempelvis arbetar sjömän ofta långa perioder borta från hemmet och lever tätt tillsammans med sina arbetskamrater under tjänstgöringsperioden. Detta medför att människor som arbetar till sjöss behöver utveckla förmågor för att klara av arbetet och det sociala livet ombord. Besättningen på ett fartyg kan bestå av människor från flera olika nationer och kulturer, och fartygen trafikerar ofta hamnar i många olika länder. Det ställer höga krav på förståelse av andra kulturer. För att kunna kommunicera, möta och samarbeta med människor i skilda sammanhang ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer, med ett ordförråd som är relevant för yrket på både svenska och engelska.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som certifierande myndigheter kräver för att utfärda behörighetsbevis för däckspersonal respektive maskinpersonal. Kraven för behörigheter för sjöfolk anges i nationella och internationella regelverk.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på utbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärande kan också ge en inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Teknikprogrammet har fem inriktningar.

Inriktningen design och produktutveckling ska ge kunskaper om och färdigheter i design och produktutveckling där datorstyrd design samt konstruktion är centrala. Den ska också behandla designprocess och designmetodik.

Inriktningen informations- och medieteknik ska ge kunskaper om och färdigheter i informations-, kommunikations- och medieteknik. Den ska behandla datorkommunikation, programmering, digital media, webbutveckling samt dator- och kommunikationsteknik.

Inriktningen produktionsteknik ska ge kunskaper om och färdigheter i produktion och företagande. Den ska behandla automation och hur produktionslinjer styrs samt ge produktionskunskaper inom olika områden.

Inriktningen samhällsbyggande och miljö ska ge kunskaper om och färdigheter i samhällsbyggande, miljö och arkitektur. Den ska behandla byggande och miljöfrågor ur ett brett perspektiv, såväl tekniskt, ekologiskt och estetiskt som ekonomiskt och socialt.

Inriktningen teknikvetenskap ska ge kunskaper om och färdigheter i teknikvetenskapens arbetsmetoder och verktyg för matematisk modellering, simulering, styrning och reglering. Den ska fördjupa kunskaper om teknik, matematik och fysik.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

VVS- och fastighetsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom sektorerna fastighet, kyl- och värmepump, ventilation eller VVS.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i installation, felsökning, reparation, drift och underhåll samt förvaltning av fastigheter, tekniska anläggningar och system, som till exempel värme-, ventilations- och kylsystem. Den ska också ge eleverna kunskaper i reglerteknik och energioptimering av anläggningar samt utveckla deras förmåga till systemtänkande. Även planering, genomförande och dokumentation av arbetsuppgifter samt kvalitetssäkring och utvärdering av utförda uppdrag ska ingå i utbildningen. Utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik som förekommer inom för utbildningen relevanta yrkesområden. Dessutom ska utbildningen ge eleverna kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser samt kännedom om nationella och internationella bestämmelser som gäller för yrket.

Utbildningen ska öka elevernas miljömedvetenhet och utveckla deras förmåga att omsätta kunskaper om miljö, ekologi och resursanvändning i praktisk handling. Eleverna ska ges möjligheter att förstå hur effektiv energianvändning leder till en hållbar utveckling. Vid nybyggnad, omvandling av det befintliga byggnadsbeståndet, reparation, underhåll och installation krävs kunskaper om vilka system och produkter som är mest energieffektiva och hur man arbetar med mesta möjliga miljöhänsyn.

Många arbetsuppgifter inom yrkesområdena innebär kontakter med entreprenörer, beställare och kunder. Det ställer krav på social förmåga och känsla för service. Därför ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att kommunicera och samverka med andra människor och andra yrkesgrupper. Utbildningen ska också utveckla serviceförmåga, kvalitetsmedvetenhet och kreativitet. Vidare ska utbildningen ge kunskaper om branschens olika yrken och de arbetsuppgifter som förekommer inom olika yrkesinriktningar. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och utvärdera det egna arbetet i relation till kvalitets- och säkerhetskrav. Färdighetsträning i yrket ska vara en väsentlig del av utbildningen och ska genomföras på ett sådant sätt att eleverna lär sig utföra uppgifter såväl självständigt som tillsammans med andra. Utbildningen ska även ge eleverna möjlighet att arbeta med både nya och beprövade material och arbetsmetoder.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt reflekterar över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

VVS- och fastighetsprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen fastighet ska ge fördjupade kunskaper om uppbyggnad av system i energitekniska anläggningar samt om funktioner hos system med tillhörande komponenter och den tekniska dokumentation som används i yrket. Den ska också ge fördjupade kunskaper i service, drift och underhåll samt utomhus- och inomhusmiljö. Inriktningen ska ge fördjupade kunskaper för att kunna kommunicera med beställare och kunder i olika boendemiljöer. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd.

Inriktningen kyl- och värmepumpsteknik ska ge fördjupade kunskaper i installation, service, drift och underhåll av olika anläggningar, till exempel isbanor, kyl- och frysdiskar och värmepumpar. Den ska ge grundläggande kunskaper om energioptimering och utveckla förmåga till systemtänkande. Inriktningen ska ge eleverna kunskaper om miljö och säkerhet, särskilt gällande hantering av köldmedier. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel kylmontör eller kyltekniker inom bland annat fastighet och industri.

Inriktningen ventilation ska ge fördjupade kunskaper i installation, service och underhåll av ventilationsanläggningar. Den ska ge fördjupade kunskaper om hur olika ventilationssystem byggs upp och hur de fungerar samt hur man åtgärdar fel med hjälp av rätt typ av utrustning och verktyg. Inriktningen ska utveckla förståelse av plan- och sektionsritningar för installationer. Den ska också ge kännedom om vikten av fungerande ventilation för att uppnå god inomhusmiljö. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel ventilationsmontör.

Inriktningen VVS ska ge fördjupade kunskaper i installation, service och underhåll av till exempel värme- och sanitetssystem. Den ska ge eleverna kunskaper för att bygga system med givna funktioner och enligt gällande installationsregler och bygglagstiftning. Inriktningen ska även ge fördjupade kunskaper om energi- och miljöfrågor samt om säkerhet inom VVS-teknik. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel montör inom områdena VVS, industrirör och isolering av tekniska installationer.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

VVS- och fastighetsprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen fastighet ska ge fördjupade kunskaper om uppbyggnad av system i energitekniska anläggningar samt om funktioner hos system med tillhörande komponenter och den tekniska dokumentation som används i yrket. Den ska också ge fördjupade kunskaper i service, drift och underhåll samt utomhus- och inomhusmiljö. Inriktningen ska ge fördjupade kunskaper för att kunna kommunicera med beställare och kunder i olika boendemiljöer. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd.

Inriktningen kyl- och värmepumpsteknik ska ge fördjupade kunskaper i installation, service, drift och underhåll av olika anläggningar, till exempel isbanor, kyl- och frysdiskar och värmepumpar. Den ska ge grundläggande kunskaper om energioptimering och utveckla förmåga till systemtänkande. Inriktningen ska ge eleverna kunskaper om miljö och säkerhet, särskilt gällande hantering av köldmedier. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel kylmontör eller kyltekniker inom bland annat fastighet och industri.

Inriktningen ventilation ska ge fördjupade kunskaper i installation, service och underhåll av ventilationsanläggningar. Den ska ge fördjupade kunskaper om hur olika ventilationssystem byggs upp och hur de fungerar samt hur man åtgärdar fel med hjälp av rätt typ av utrustning och verktyg. Inriktningen ska utveckla förståelse av plan- och sektionsritningar för installationer. Den ska också ge kännedom om vikten av fungerande ventilation för att uppnå god inomhusmiljö. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel ventilationsmontör.

Inriktningen VVS ska ge fördjupade kunskaper i installation, service och underhåll av till exempel värme- och sanitetssystem. Den ska ge eleverna kunskaper för att bygga system med givna funktioner och enligt gällande installationsregler och bygglagstiftning. Inriktningen ska även ge fördjupade kunskaper om energi- och miljöfrågor samt om säkerhet inom VVS-teknik. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel montör inom områdena VVS, industrirör och isolering av tekniska installationer.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom främst dessa områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård, omvårdnad och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Inom vård och omsorg arbetar man med att bevara eller återställa människors hälsa och stödja deras förmåga att utveckla sina resurser. Arbetet utgår från en människosyn som betonar människors lika värde, mänsklig värdighet, livskvalitet och välbefinnande. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om människan i olika åldrar ur biologiska, psykologiska, sociala, kulturella och existentiella aspekter vid hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. I yrkesutövningen kombineras kunskaper från olika ämnesområden som medicin, pedagogik, sociologi, psykologi och vårdvetenskap. Utbildningen ska därför leda till att eleverna utvecklar en helhetssyn på människan och förståelse av livsstilens betydelse för hälsan.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att bemöta människor på ett yrkesmässigt sätt, kommunicera med respekt för individens integritet och ge människor möjlighet till delaktighet och inflytande. Eleverna ska också utveckla förståelse för människors olika behov och förutsättningar. Dessutom ska eleverna utveckla en förmåga att diskutera och ta ställning i etiska frågor som rör yrkesutövningen och att följa den etik som råder inom yrkesområdet.

Stora delar av yrkesområdet regleras i lagar och andra författningar. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om dessa bestämmelser.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och brukare. Ett rikt och nyanserat språk är dessutom ett redskap för reflektion och lärande. Kunskaper i språk ökar möjligheterna att kommunicera med patienter och brukare samt att arbeta i andra länder. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.

I vård och omsorg används it, digitala hjälpmedel och annan teknisk utrustning. Utbildningen ska därför bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digitaliseringens möjligheter inom för utbildningen relevanta yrkesområden.

Utbildningen ska ge eleverna färdigheter i att utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom området, såsom stöd och hjälp med personlig vård, medicintekniska uppgifter, hushållsuppgifter samt administrativa, sociala och socialpedagogiska uppgifter. Dessa arbetsuppgifter ska utföras på ett yrkesmässigt sätt, dvs. etiskt, estetiskt, hygieniskt, rehabiliterande eller habiliterande, ergonomiskt och hälsofrämjande.

Att identifiera, analysera och ta initiativ till att lösa problem i olika vård- och omsorgssituationer samt att se konsekvenser av handlingsalternativ är viktigt inom yrkesområdet. Därför ska utbildningen utveckla elevernas förmåga till detta liksom deras kreativitet, initiativförmåga och kvalitetsmedvetenhet. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.

Utbildningen ska också ge eleverna kunskaper om vårdens och omsorgens historiska utveckling. Med detta som grund och med stöd av aktuell forskning ska eleverna utveckla förmåga att kritiskt granska invanda rutiner och kunna föreslå förändringar som innebär ökad kvalitet inom verksamhetsområdet.

Utbildningen ska ge kunskaper och insikter om arbetsmiljöns betydelse för fysisk, psykisk och social hälsa samt om hur man kan samverka för att skapa goda och jämlika arbetsförhållanden.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt reflektera över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Det är möjligt att gå ett yrkesprogram som lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Det innebär att du går minst halva din gymnasieutbildning på en eller flera arbetsplatser. Du får samma kunskaper som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan.

Lärlingsutbildningen innebär alltså inte att du går en annan utbildning, utan enbart att du lär dig i en annan miljö och på ett annat sätt. På skolan läser du de gymnasiegemensamma ämnena och eventuellt vissa delar av yrkesämnena som du behöver i ditt yrke.

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Vård- och omsorgsprogrammet har inga inriktningar, men programmet ger möjlighet till val av ytterligare kurser inom ramen för programfördjupningen.
Programmet kan leda till arbete inom hälso- och sjukvård samt inom socialtjänst. Inom hälso- och sjukvård kan man arbeta på till exempel vårdavdelning inom somatisk och psykiatrisk vård, vårdcentral samt i hemsjukvård. Inom socialtjänst kan man arbeta i till exempel särskilt boende, gruppbostad, daglig verksamhet, socialpsykiatri, hemtjänst eller som personlig assistent.

Utbildningen kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.