The International High School of the Gothenburg Region

IB-programmet vänder sig till dig som vill skräddarsy din egen utbildning. Utbildningen ger grundläggande högskolebehörighet och lägger grunden för studier i Sverige eller utomlands. En examen från IB-programmet är en av de
högst ansedda gymnasiala utbildningar bland högskolor och universitet i USA och Storbritannien för att nämna några. Du som går i årskurs nio och som har grundläggande behörighet kan söka till IB-programmet. Om du saknar behörighet till gymnasiet för att du inte har betyg
i svenska kan du ändå söka och antas till IB-programmet.

Beroende på din ämneskombination har du ett samhällseller ett naturvetenskapligt fokus. Du lär dig om individer, samhälle och deras samverkan och påverkan på varandra. Du får lära dig om olika naturvetenskapliga fenomen, experimentera och laborera. Du lär dig de idéer och teorier som utgör kärnan i de samhällsvetenskapliga eller de naturvetenskapliga modellerna. IB-programmet är en utbildning
som utmanar dina akademiska förmågor och du lär dig att se världen ur ett internationellt perspektiv och förbereda
dig på att vara en världsmedborgare.

IB-programmet är en tvåårig utbildning som ger dig högskolebehörighet. I Sverige är utbildningen treårig där det första året på gymnasiet används som ett förberedelseår, ett så kallat prepartory year. På så vis möter
IB-programmet de nationella krav som finns för gymnasieutbildningar i landet. Under det första läsåret läser du ett antal ämnen som du kommer att ha användning för under din IB-utbildning och vanligtvis läser du samma
gymnasiegemensamma ämnen som man läser på andra program, t.ex. engelska, matematik, idrott osv. Skillnaden
är att du läser dessa ämnen på engelska.
Inför ditt första IB-år, alltså ditt andra år på gymnasiet, kommer du att få välja de sex ämnen som du vill läsa i din
IB-utbildning. Du får välja tre ämnen på ”standard level” (standardnivå) och tre ämnen på ”higher level” (avancerad
nivå). Det finns sex ämnesgrupper inom IB och du väljer vanligtvis ett ämne inom varje grupp. Vilka ämnen skolorna erbjuder är olika och redovisas i den här katalogen men kontakta den skola du är intresserad
av för att få veta mer. Din skola kommer att hjälpa dig i den här valprocessen så att du är säker på att den ämneskombination du väljer leder till den vidareutbildning du önskar dig. Utöver dina sex ämnen läser du också några kurser som utgör kärnan av IB-programmet, The Core. Dessa kurser innefattar Creativity, Action, Service (CAS), Extended Essay (EE) och Theory of
Knowledge (TOK) och är obligatoriska delar av programmet och tillgodoser den humanistiska värdegrund som utbildningar baseras på.

På IB-programmet finns det en sjugradig betygsskala, 1-7, och det finns även en konverteringstabell som finns för att svenska högskolor/universitet ska kunna ”översätta” dina IB-betyg till svenska betyg. Mer information om detta finns via uhr.se eller via syv på din skola. Lärarna på IB-programmet betygsätter inte eleverna utan det görs av certifierade IB-lärare centralt. Alla IB-skolor i världen skriver samma prov och därför blir bedömning och betygssättning mer likvärdig. Det betyder också att de 147 länder i världen som erbjuder IB-programmet vet precis vilkenutbildning du har läst när du söker universitetsutbildningar utomlands.

Naturvetenskapsprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen naturvetenskap ska ge fördjupade kunskaper inom biologi, fysik, kemi och matematik. Inriktningen naturvetenskap och samhälle ska ge kunskaper inom naturvetenskap, samhällskunskap och geografi.

Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt om hur människors livsvillkor varierar över tid och rum. I detta ingår kunskaper om människor som individer, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap, samt om samhällens strukturer, verksamheter och funktioner. Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö. Utbildningen ska även ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle.

Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala nivån. Utbildningen ska ge ett historiskt perspektiv för att eleverna med hjälp av det förflutna ska förstå förhållanden i dagens samhälle och orientera sig inför framtida samhällsförändringar.

Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier.

Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.

Utbildningen ska utveckla elevernas vetenskapliga medvetenhet genom att de får formulera och utreda frågeställningar och pröva att tillämpa teorier och metoder som används inom samhällsvetenskapen. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera lösningar på samhällsvetenskapliga problem och motivera ställningstaganden med väl grundade argument.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att skriva, läsa, tolka och förstå olika typer av texter inom utbildningens olika kunskapsområden. Eleverna ska också ges möjlighet att uttrycka sig i varierande skriv- och talsituationer på framför allt svenska och engelska.

Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Utbildningen ska också ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.

SPETSUTBILDNING (riksrekryterande)

Det finns möjlighet att gå en så kallad spetsutbildning på
gymnasieskolan. Här kan du bredda och fördjupa dina kunskaper i teoretiska ämnen som matematik, samhällsvetenskap, ekonomi eller humaniora (språk, historia och filosofi). Spetsutbildning finns också inom det estetiska programmet.
Under utbildningen kommer du att ha kontakt med universitet och högskolor och kunna läsa kurser på universitetsnivå vid sidan om gymnasiestudierna. Spetsutbildningarna är riksrekryterande. Det betyder att alla i hela landet kan söka till dem.