Öckerö seglande gymnasieskola

Marinteknikutbildningen är en riksrekryterande yrkesutbildning inom gymnasieskolan med egna examensmål. Efter examen från utbildningen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel båtbyggare, marintekniker och marin systemtekniker.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om olika typer av fartyg som används som fritidsbåtar samt om deras motorer, system och utrustning. I detta ingår funktion, konstruktion, reparation och service av fritidsbåtar och de system som förekommer.

Stor teknisk bredd och avancerad teknik utmärker de yrken som utbildningen leder till. Den tekniska utrustningen för service av fritidsbåtar blir också alltmer komplex och specialiserad. Detta ställer höga krav på användare och på dem som ska utföra service och underhåll av fritidsbåtar och deras motorer, system och utrustning. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ. Eleverna ska också ges möjlighet att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och därigenom få en förståelse av sin egen yrkesutövning och yrket i stort.

Utvecklingen inom de yrken utbildningen leder till innebär att en person ofta arbetar ensam med många skilda uppgifter i verksamheten. Det ställer höga krav på förmåga till självständig problemlösning. Inom de yrken utbildningen leder till har dock inte alltid en person all den kunskap som krävs för att lösa en viss uppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i att välja utrustning och metod för att kunna utföra arbetsuppgifter med hänsyn till miljö, kvalitet, säkerhet och ekonomi. Eleverna ska också utveckla förmåga att genomföra olika arbetsuppgifter utifrån krav på hållbar utveckling.

Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérikedom, självständighet, personligt ansvarstagande och samarbetsförmåga. Därför ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om entreprenörskap och företagande.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att använda yrkets fackspråk och kommunicera och samverka med kunder, uppdragsgivare och leverantörer. Eleverna ska utveckla ett serviceinriktat förhållningssätt och förmåga att utföra arbetet med kvalitet och ansvarskänsla. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om lagar och andra bestämmelser. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera sitt arbete enligt de krav som finns inom branschen.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på utbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst naturvetenskap, matematik och teknik men även inom andra områden.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer. Inom biologi, fysik och kemi beskrivs omvärlden i modeller som utvecklas i ett samspel mellan experiment och teori. Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om matematik. Matematik är ett eget ämne med sin särart, och det är även ett hjälpmedel vars begrepp och symbolspråk används för att utforma modeller i avsikt att förstå och analysera samband inom andra ämnesområden. Utbildningen ska stimulera elevernas nyfikenhet och kreativitet samt deras förmåga till analytiskt tänkande.

Genom utbildningen ska eleverna utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Förståelse av naturvetenskap bygger på ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet. Experiment, laborationer, fältstudier och andra jämförbara praktiska moment ska därför vara centrala inslag i utbildningen.

Utbildningen ska innehålla ett idéhistoriskt perspektiv vilket innebär att naturvetenskapens idéer och teorier studeras som delar i ett historiskt förlopp. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla intresse för naturvetenskapliga frågeställningar och de ska få ta del av aktuella forskningsrön inom relevanta områden. Utbildningen ska ge förståelse av hur naturvetenskap och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat och påverkar varandra och särskilt belysa naturvetenskapens roll i frågor om hållbar utveckling. Eleverna ska också ges möjlighet till etiska diskussioner om naturvetenskapens roll i samhället.

Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att argumentera och att uttrycka sig i avancerade skriv- och talsituationer med anknytning till naturvetenskap och matematik. Eleverna ska även kunna förstå, läsa och skriva om samt diskutera grundläggande naturvetenskap på engelska.

Inom naturvetenskap och matematik sker datainsamling och beräkningar samt modellering i huvudsak med datorstöd. Förmågan att söka, sovra, bearbeta och tolka information samt att tillägna sig ny teknik är viktig för naturvetare och matematiker. Utbildningen ska därför ge god vana att använda modern teknik och utrustning.

Utbildningen ska främja elevernas ansvarstagande och samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter, försöka lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling.

Naturvetenskapsprogrammet har två inriktningar.

Inriktningen naturvetenskap ska ge fördjupade kunskaper inom biologi, fysik, kemi och matematik. Inriktningen naturvetenskap och samhälle ska ge kunskaper inom naturvetenskap, samhällskunskap och geografi.

Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom ett brett samhällsvetenskapligt område.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt om hur människors livsvillkor varierar över tid och rum. I detta ingår kunskaper om människor som individer, som gruppmedlemmar och som deltagare i en samhällsgemenskap, samt om samhällens strukturer, verksamheter och funktioner. Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö. Utbildningen ska även ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle.

Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala nivån. Utbildningen ska ge ett historiskt perspektiv för att eleverna med hjälp av det förflutna ska förstå förhållanden i dagens samhälle och orientera sig inför framtida samhällsförändringar.

Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier.

Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet.

Utbildningen ska utveckla elevernas vetenskapliga medvetenhet genom att de får formulera och utreda frågeställningar och pröva att tillämpa teorier och metoder som används inom samhällsvetenskapen. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera lösningar på samhällsvetenskapliga problem och motivera ställningstaganden med väl grundade argument.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att skriva, läsa, tolka och förstå olika typer av texter inom utbildningens olika kunskapsområden. Eleverna ska också ges möjlighet att uttrycka sig i varierande skriv- och talsituationer på framför allt svenska och engelska.

Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Utbildningen ska också ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.

Samhällsvetenskapsprogrammet har tre inriktningar.

Inriktningen beteendevetenskap ska ge kunskaper om människors utveckling, socialisation och samspel i olika sammanhang. I inriktningen ska eleverna fördjupa sin förståelse av människors agerande som individer samt som deltagare i grupper, organisationer och samhällen ur olika perspektiv. Inriktningen ska även ge kunskaper om kommunikation, lärande och ledarskap samt utveckla elevernas förmåga att tillämpa metoder som används inom samhällsvetenskapen.

Inriktningen medier, information och kommunikation ska ge kunskaper om mediernas roll i samhället och hur man kan använda sig av medieteknik för att förmedla budskap på ett intresseväckande sätt. I inriktningen ska eleverna studera journalistik, information och reklam och praktiskt få pröva textens, bildens och ljudets kommunikativa möjligheter. Eleverna ska få utveckla både praktiska och teoretiska kunskaper i olika interaktiva kommunikationsformer. Inriktningen ska ge eleverna möjlighet att undersöka hur media påverkar människor individuellt och i grupp när det gäller till exempel åsikts- och opinionsbildning och hur vår omvärldsuppfattning formas.

Inriktningen samhällsvetenskap ska ge kunskaper om samhällsstrukturer och om människors livsvillkor utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå. I inriktningen ska eleverna bredda och fördjupa sin förståelse av samhällsfrågor genom att tolka och förklara företeelser och sammanhang. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att tillämpa metoder som används inom samhällsvetenskapen.

Sjöfartsutbildningen är en riksrekryterande yrkesutbildning inom gymnasieskolan med egna examensmål. Innehållet i och utformningen av utbildningen styrs till stor del av internationella överenskommelser. Efter examen från utbildningen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som befattningshavare inom däcks- eller maskinavdelningen ombord på handelsfartyg. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier till fartygsbefäl och maskinbefäl.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om fartygs drift och underhåll samt förmåga att utföra drifts- och underhållsarbete ombord. I detta ingår kunskaper om vakthållning till sjöss samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som vaktgående personal. Utbildningen ska även utveckla elevernas kunskaper om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation samt förmåga att utföra säkerhets- och miljöskyddsarbete på fartyg. Kunskaper om faktorer som påverkar arbetsmiljön och den personliga säkerheten samt om de regler som finns inom arbetsmiljöområdet ska ingå i detta sammanhang. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om olika fartygstyper och om lasthantering ombord samt förmåga att arbeta säkert vid hantering av olika laster.

Förmåga att ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter och för fartygets säkerhet och drift är viktigt för en sjöman. Att aktivt kunna identifiera risker, problem och störningar i driften samt att finna lösningar på dessa tillsammans med den övriga besättningen förutsätter ansvarsfullhet och samarbetsförmåga. En sjöman måste samtidigt kunna arbeta självständigt, ofta ensam, med en arbetsuppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om de risker som finns på fartyg, förmåga att agera säkerhetsmedvetet i varje situation ombord samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av de särdrag som präglar sjömäns arbete och vardag ombord. Exempelvis arbetar sjömän ofta långa perioder borta från hemmet och lever tätt tillsammans med sina arbetskamrater under tjänstgöringsperioden. Detta medför att människor som arbetar till sjöss behöver utveckla förmågor för att klara av arbetet och det sociala livet ombord. Besättningen på ett fartyg kan bestå av människor från flera olika nationer och kulturer, och fartygen trafikerar ofta hamnar i många olika länder. Det ställer höga krav på förståelse av andra kulturer. För att kunna kommunicera, möta och samarbeta med människor i skilda sammanhang ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer, med ett ordförråd som är relevant för yrket på både svenska och engelska.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som certifierande myndigheter kräver för att utfärda behörighetsbevis för däckspersonal respektive maskinpersonal. Kraven för behörigheter för sjöfolk anges i nationella och internationella regelverk.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på utbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärande kan också ge en inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Sjöfartsutbildningen är en riksrekryterande yrkesutbildning inom gymnasieskolan med egna examensmål. Innehållet i och utformningen av utbildningen styrs till stor del av internationella överenskommelser. Efter examen från utbildningen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som befattningshavare inom däcks- eller maskinavdelningen ombord på handelsfartyg. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier till fartygsbefäl och maskinbefäl.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om fartygs drift och underhåll samt förmåga att utföra drifts- och underhållsarbete ombord. I detta ingår kunskaper om vakthållning till sjöss samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som vaktgående personal. Utbildningen ska även utveckla elevernas kunskaper om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation samt förmåga att utföra säkerhets- och miljöskyddsarbete på fartyg. Kunskaper om faktorer som påverkar arbetsmiljön och den personliga säkerheten samt om de regler som finns inom arbetsmiljöområdet ska ingå i detta sammanhang. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om olika fartygstyper och om lasthantering ombord samt förmåga att arbeta säkert vid hantering av olika laster.

Förmåga att ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter och för fartygets säkerhet och drift är viktigt för en sjöman. Att aktivt kunna identifiera risker, problem och störningar i driften samt att finna lösningar på dessa tillsammans med den övriga besättningen förutsätter ansvarsfullhet och samarbetsförmåga. En sjöman måste samtidigt kunna arbeta självständigt, ofta ensam, med en arbetsuppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om de risker som finns på fartyg, förmåga att agera säkerhetsmedvetet i varje situation ombord samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av de särdrag som präglar sjömäns arbete och vardag ombord. Exempelvis arbetar sjömän ofta långa perioder borta från hemmet och lever tätt tillsammans med sina arbetskamrater under tjänstgöringsperioden. Detta medför att människor som arbetar till sjöss behöver utveckla förmågor för att klara av arbetet och det sociala livet ombord. Besättningen på ett fartyg kan bestå av människor från flera olika nationer och kulturer, och fartygen trafikerar ofta hamnar i många olika länder. Det ställer höga krav på förståelse av andra kulturer. För att kunna kommunicera, möta och samarbeta med människor i skilda sammanhang ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer, med ett ordförråd som är relevant för yrket på både svenska och engelska.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som certifierande myndigheter kräver för att utfärda behörighetsbevis för däckspersonal respektive maskinpersonal. Kraven för behörigheter för sjöfolk anges i nationella och internationella regelverk.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på utbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärande kan också ge en inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Sjöfartsutbildningen är en riksrekryterande yrkesutbildning inom gymnasieskolan med egna examensmål. Innehållet i och utformningen av utbildningen styrs till stor del av internationella överenskommelser. Efter examen från utbildningen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som befattningshavare inom däcks- eller maskinavdelningen ombord på handelsfartyg. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier till fartygsbefäl och maskinbefäl.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om fartygs drift och underhåll samt förmåga att utföra drifts- och underhållsarbete ombord. I detta ingår kunskaper om vakthållning till sjöss samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som vaktgående personal. Utbildningen ska även utveckla elevernas kunskaper om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation samt förmåga att utföra säkerhets- och miljöskyddsarbete på fartyg. Kunskaper om faktorer som påverkar arbetsmiljön och den personliga säkerheten samt om de regler som finns inom arbetsmiljöområdet ska ingå i detta sammanhang. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om olika fartygstyper och om lasthantering ombord samt förmåga att arbeta säkert vid hantering av olika laster.

Förmåga att ta eget ansvar för sina arbetsuppgifter och för fartygets säkerhet och drift är viktigt för en sjöman. Att aktivt kunna identifiera risker, problem och störningar i driften samt att finna lösningar på dessa tillsammans med den övriga besättningen förutsätter ansvarsfullhet och samarbetsförmåga. En sjöman måste samtidigt kunna arbeta självständigt, ofta ensam, med en arbetsuppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om de risker som finns på fartyg, förmåga att agera säkerhetsmedvetet i varje situation ombord samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av de särdrag som präglar sjömäns arbete och vardag ombord. Exempelvis arbetar sjömän ofta långa perioder borta från hemmet och lever tätt tillsammans med sina arbetskamrater under tjänstgöringsperioden. Detta medför att människor som arbetar till sjöss behöver utveckla förmågor för att klara av arbetet och det sociala livet ombord. Besättningen på ett fartyg kan bestå av människor från flera olika nationer och kulturer, och fartygen trafikerar ofta hamnar i många olika länder. Det ställer höga krav på förståelse av andra kulturer. För att kunna kommunicera, möta och samarbeta med människor i skilda sammanhang ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer, med ett ordförråd som är relevant för yrket på både svenska och engelska.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som certifierande myndigheter kräver för att utfärda behörighetsbevis för däckspersonal respektive maskinpersonal. Kraven för behörigheter för sjöfolk anges i nationella och internationella regelverk.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på utbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärande kan också ge en inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.